Barn och Ungdom

Ringen med de vises sten

Vem skulle jag kunna vara om inte samhället bestämde vad som är kvinnligt och manligt? Går det att sudda ut gränserna – och välja sin egen väg?

Författaren Hjalmar Söderberg började skriva romanen Ringen med de vises sten för över hundra år sedan. I berättelsen möter vi Ulrik som får låna en ring. Ringen bär en sällsam kraft. I det ögonblick man trär den på sitt finger förvandlas man till sig själv – fast av motsatt kön. 

Ringen innebär en möjlighet till individuell frigörelse. Men den berättar också om strukturell trångsynthet. Det vet ägaren till ringen, herr de Muckadell: ”Har ni aldrig tänkt på det djupt tragiska i det förhållandet att människosläktet är delat i två hälfter och att var människa från vaggan till graven måste tillhöra antingen den ena eller den andra – måste vara antingen
man eller kvinna?".

Frågan om könskonventioner är evig. Söderberg ställer tidlösa och högaktuella frågor – att bära med oss från salongen, ut på gatan och in i klassrummet. Operaföreställningen tar sin utgångspunkt i den över hundra år gamla texten. Bakom uppsättningen står ett namnkunnigt team.

Librettot är skrivet av regissören och dramatikern Elisabet Ljungar. Tonsättaren Mats Larsson Gothe har komponerat musiken. Föreställningen utspelar sig i ett rum som förändras och transformeras endast genom ljus, skapat av scenografen och ljusdesignern Thorsten Dahn. Scenkostymerna står Hedvig Ljungar för. På scen finns även en stråktrio och en sångare.

Medverkande

Gabriel Suovanen, sångare, baryton och skådespelare, Cecilia Zilliacus, violin, Johanna Persson, viola och Kati Raitinen, cello.