Piteå Kammaropera

Turnéaktuellt: Under en kvinnas hjärta - vår nya kyrkoopera

– Musik är något alla kan förenas i

Leif Janzon har skrivit librettot till vår nya kyrkoopera. Och när han skrivit har han i "ett inre rum" tänkt på moster Rutan i Harads. Allt för att skapa igenkänning och samhörighet för publiken.

Leif Janzon– Allt jag skrivit och skriver för musikteater handlar om kvinnor – jag intresserar mig för det jag inte vet något om. Varje gång är det som att ge sig ut på ett äventyr, det kvinnliga fascinerar mig! konstaterar librettisten Leif Janzon, som samarbetade med Piteå Kammaropera 2013 och 2015.

Sven-David Sandström, en av Sveriges mest berömda kompositörer nationellt och internationellt, står för musiken. De två har samarbetat förut, när Kungliga Operan satte upp Batseba 2008 med 140 personer på scenen och 100 i orkesterdiket.

– Den här kyrkooperan är betydligt mindre – med fyra kvinnor i huvudrollerna. Plus en änglakör, bestående av fyra unga flickor.

 

– Tre av karaktärerna bygger på de bibliska Elisabet, Anna och Mirjam (Maria), den fjärde är en kvinnlig ärkeängel, men handlingen är allmänmänsklig, för varje människa har ju vuxit under en kvinnas hjärta, säger Leif Janzon.

för mig hör musiken och tron ihop

Han är född i Luleå och uppvuxen i Stockholm och Norrbotten. Familjen tillhörde statskyrkan men flera släktingar var aktiva i Frälsningsarmén.

– För mig hör musiken och tron ihop. Så är det också för Sven-David som är uppvuxen inom frikyrkan. Han skriver sångbart och lättillgängligt, sångare tycker om att jobba med honom.

– Batseba var första gången vi jobbade ihop. Han ändrade bara ett par rader i librettot och det tar jag som ett bra betyg för egen del. Jag hör inom mig hur musiken ska låta medan jag skriver och tänker framför allt på fraseringen. Det viktigaste ordet ska till exempel komma sist på raden!

 Leif Janzon säger att han tänkt på innehållet i Under en kvinnas hjärta i snart tio år. Han har bland annat arbetat som dramaturg på Norrbottensteatern och funderar ständigt på vilka berättelser som passar för scenen. De handlar allt mer om Norrbotten.

– Det måste vara ett enkelt drama som förstärks av musiken. I den nya kyrkooperan förekommer flera arior, som ju är typiska för musikteatern.

– En aria är ett ensamt uttryck, där kan man uttala ”de förbjudna orden”, de som inte kan sägas till någon annan.

I ett speciellt inre rum skriver Leif Janzon för "moster Rutan i Harads" – förankringen hos publiken, människorna här i Norrbotten, är central.

– Om jag skriver något för den publiken måste det vara något som andra inte hittar om de inte fötts och vuxit här. Musik är den stora grejen i Norrbotten, den kan alla förenas i, och jag drömmer fortfarande om att skriva ett stort musikdrama om vår trakt och historia.

Efter att ha arbetat i New York, bott bland annat i Paris, Lissabon, Köpenhamn och Irland, har Leif Janzon bosatt sig i byn Långfors utanför Töre. Härnäst åker han till New York för att titta på en musikal som han vill översätta när äventyret med Piteå Kyrkoopera är över för den här gången.

– Det handlar mycket om de olika faserna i en kvinnas liv 

Mira Bartov är regissör för vår kyrkoopera Under en kvinnas hjärta. Bartov har tidigare regisserat flera uppmärksammade operor både i Sverige och utomlands och var under många år konstnärlig ledare för Folkoperan i Stockholm. Det bådar gott inför den kommande turnén i länet där frågor som "är vi för upptagna med att förverkliga oss själva?" och "hur hittar vi mening i tillvaron?" kan få sina svar.

 

– Jag kommer att fokusera mig på de olika faserna i en kvinnas liv. Det handlar om att bära frukt både i bemärkelsen havandeskap och skapande. Men också om sexualiteten och kreativiteten, säger Mira Bartov om regin.

Naturen har givit kvinnan en roll, men hon har också givit sig själv en annan roll mitt emellan dottern och modern. Hotar dagens behov av självförverkligande artens fortlevnad?

 

– Idag är vi så upptagna med att förverkliga oss själva så miraklet att ge liv är inte längre lika självklart, fortsätter Mira Bartov.

 

Men framför allt är det resan från födsel till död och hur vi betraktar oss själva och livet i relation till vår dödlighet. Och hur detta förändras med tiden.

 

– Tiden har en framträdande roll i berättandet. Åldrandet eller förädlandet ... Likaså lyckans relativitet i förhållande till var i våra liv vi befinner oss. Den ständiga strävan efter balans i vår motsatsfyllda existens.

 

– Våra änglar kommer snarare från jorden än himlen, från trädens rötter och alltings inre väsen. Det handlar om våra mänskliga strävanden och sökandet efter mening i tillvaron.

 

Mira Bartov och scenografen Fredrik Glahns besökte kyrkor i länet under hösten 2016.

 

Medverkande:

Leif Janzon, librettist
Sven-David Sandström, tonsättare

Mira Bartov, regissör

David Björkman, dirigent

Anna Ardelius, kostymdesigner

Therésia Frisk, maskdesigner

Fredrik Glahns, scenograf & ljusdesigner

Peter Isaksson, konstruktör & dekorbyggare

 

SOLISTER

Tove Dahlberg – Elisabet

Ulrika Tenstam – Anna

Stephanie Lippert – Mirjam

Hege Gustava Tjønn – Gabrielle

 

KORISTER

Elsa Rosengren, sopran 1

Kristina Sjöström, sopran 2

Linnea Andreassen, alt 1

Katariina Holma, alt 2