Sommaren 1991 befann sig dirigenten och en av grundarna till slagverksensemblen Kroumata på Framnäs folkhögskola i samband med den årliga orkesterveckan. En dag stod han där ute i solskenet och samtalade med musikskolerektorerna Gunnel Karbin och Curth Nilsson. I sällskapet fanns också Curt Forsberg, rektor för Framnäs folkhögkola. Rektorerna berättade om hur de drömde om och planerade för en orkester där unga musiker från hela länet skulle kunna mötas för att spela pampig romantisk orkestermusik tillsammans. En symfoniorkester för unga musiker för att främja återväxten och bidra till en fortsatt utveckling av Norrbottens kulturella livsmiljö. Plötsligt hörde Leif Karlsson sig själv säga: ”Den orkestern skulle jag vilja ta hand om!”.
Den orkestern skulle jag vilja ta hand om!
Ett år senare hade orkestersatsningen blivit verklighet och 1992 tog Norrbottens Ungdomssymfoniker, NUS, plats på Christinasalens scen med ett program bestående av musik signerad Sibelius, Lars-Erik Larsson och Dvořák. På dirigentpulten stod Leif Karlsson.
I 30 års tid har Leif Karlsson fyra gånger per år träffat, repeterat och framfört konserter tillsammans med Norrbottens Ungdomssymfoniker. Minnena är många och vid det här laget kan han berätta de mest fantastiska historier om de cirka 500 ungdomssymfoniker som genom åren levt upp både till förväntningar och hårda krav. Den anda som skapades redan från början av de ungdomar som var med då har följt orkestern allt sedan dess. En anda och en kultur som bland annat går ut på att stötta varandra, ta hand om de yngre, hjälpa och lyssna. Och självklart applådera varandra, i framgång såväl som i motgång.
En anda och en kultur som bland annat går ut på att stötta varandra, ta hand om de yngre, hjälpa och lyssna.
Historien om Norrbottens Ungdomssymfoniker rymmer flera generationer ungdomssymfoniker. Några som var med från början kan numera se sina barn ta plats på orkesterpodiet. Runt omkring orkestern finns ett helt nätverk av instruktörer och musiklärare ute på de kommunala musik- och kulturskolorna. Utan deras medverkan skulle Norrbottens Ungdomssymfoniker inte vara möjlig. Instruktörerna är nyckelfigurerna i satsningen och de som har de vardagliga kontakterna med musikanterna. Det är via dem Leif Karlsson och Norrbottensmusikens producenter får tips om nya musiker. Med sina gedigna pedagogiska kunskaper kan instruktörerna inte bara dela med sig av sitt kunnande när det gäller framförandet av musiken, de bidrar också till att välja rätt musik.
Instruktörerna är nyckelfigurerna i satsningen
I tider när utvecklingen gått mot en situation där det är svårt att hitta elever till de klassiska orkesterinstrumenten har Norrbottens Ungdomssymfoniker också blivit ett bra sätt att hålla den klassiska musiken och orkestertraditionen levande. För att kunna fylla alla stämmor har rekryteringen breddats till att numera också omfatta unga musiker i Västerbotten.
Norrbottens Ungdomssymfoniker blivit ett bra sätt att hålla den klassiska musiken och orkestertraditionen levande
Minnena är naturligtvis många från dessa 30 år. Där ryms konserter i vita hjälmar långt under jord i en gruva, ett svenskt mästerskap i ungdomssymfoniorkester och ett svårslaget världsmästerskap i Wien. För att inte tala om alla de otaliga konserter, både på hemmaplan, men också runt omkring i Sverige och utomlands – Norrbottens Undomssymfoniker var bland annat den första ungdomsorkestern någonsin som fick göra en egen Veckans konsert i SVT.
Men framför allt handlar minnena om spelglädje och trevlig samvaro i en orkesterskola som fostrat åtskilliga musiker genom åren. Som inspirerat musikanterna till att våga lite mer, att lyssna medvetet och att ta musiken på ödmjukt allvar. En stor berättelse!