- För mig som utlandsfinsk är firandet än viktigare

Hon har bott utomlands mer än halva sitt liv redan. Men att hon har rötterna i Finland märks tydligt inte minst i hennes hem. Ett helt nytt verk har fått henne att studera sitt hemland än närmare och för henne nu till vårt län och vår kammarorkester. Får vi presentera mezzosopranen Virpi Räisänen som tillsammans med vår kammarorkester och dirigent Okko Kamu nu inleder firandet av Finland 100 år i Luleå (tors 14 sept), Haparanda (fre 15 sept) och Piteå (lör 16 sept).


Virpi Räisänen (tv) på plats i våra lokaler i Piteå tillsammans med kompositören Outi Tarkiainen och dirigent Okko Kamu.

– Jag är uppvuxen i Uleåborg och eftersom musik är ett språk utan gränser har norra Sverige blivit ”hemma” på ett sätt för mig då jag haft många projekt där, berättar Virpi Räisänen när vi når henne i Uleåborg där hon befinner sig för att kammarmusikfestivalen Oulunsalo Soi (Oulunsalo ljuder) pågår som hon är konstnärlig ledare för sedan många år.
Bland annat har jag sjungit i Piteå och Luleå som solist för Uleåborgs stadsorkester. Haparanda är också en kär plats för mig som jag ser fram emot att besöka igen.

”för att kunna sjunga verket har jag behövt lära mig samiska dialekter”

Virpi var med vid uruppförandet av Outi Tarkiainens Jorden, vårens dotter som vi ska få höra i detta program.
– Det har för mig personligen varit en mycket spännande och intressant resa att få följa tillkomsten av verket. Jag har lärt mig om samernas kultur, historia, språk, vanor, stämningar och känslor.
För att kunna sjunga det här verket behövde jag lära mig det samiska språket och dess olika dialekter gjorde jag en magnifik resa högst upp i Finland till Utsjoki där jag lärde mig språkets hemligheter av Anna Näkkäläjärvi-Länsman, som representerade de västsamiska dialekterna och Veikko Holmberg som representerade de östsamiska dialekterna.
Det var en stor ära för mig att få träffa dessa båda och sätta mig djupare in i denna mystiska och storslagna kultur genom språkets hemligheter.
Outi som har komponerat har ett starkt musikaliskt uttryck med starka känslor och erfarenheter som hon kombinerat utmärkt med respekt för samerna i denna hyllning.

 

”det var mäktigt att ha samerna i publiken”Uruppförandet i finska Rovaniemi var förstås spännande tycker Virpi men vid det andra tillfället som Jorden, vårens dotter skulle framföras fick hon fjärilar i magen och ett bestående minne för resten av livet.
– Till konserten i finska Inari kom det många samer som ville ta tillfället i akt att höra sin kultur hyllas i konstmusikens tecken – de sa att det betydde mycket för dem att det skrivits ett verk som utgick från deras kultur. Det var mäktigt att ha dem i publiken.

 

För en utlandsfinsk som Virpi  betyder det kommande 100-årsfirandet en hel del.
– Det är otroligt viktigt för mig och jag ser fram emot en stor fest i Finland i december, det är ju 6 december som vi firar vår självständighetsdag. För mig som bott utomlands, i Nederländerna, under halva mitt liv blir betydelsen än större. Eftersom jag hade bekantat mig med den samiska kulturen fick jag en idé att på festivalen Oulunsalo Soi, där jag är konstnärlig ledare, arrangera om och framföra finska och samiska dikter med hjälp av en kammarmusikensemble. Jag och Ánnámáretin (Anna Näkkäläjärvi-Länsman) sjöng dem och publiken fick sjunga med!

I hemmet i Sassenheim syns tydliga tecken på det finska ursprunget.
– Ja, i trädgården har jag förstås byggt  en bastu. Och köksskåpen är fulla av
Iittalaporslin. Valborg och jul firar vi med finländare vi lärt känna under tiden vi bott här. Och besöker jag Finland åker jag hem med resväskorna fulla av rågbröd, karelska piroger och Oivarini-smör. En och annan påse Bilar-godis åker ner dessutom!

TURNÉPLAN OCH FLER INTERVJUER HÄR.

Finska mezzospranen Virpi Räisänen gjorde sin konsertdebut 2016 på världsberömda operahuset La Scala i Milano som solist för Filharmonica della Scala. Hon började sin internationella karriär 2009 vid Festspelen i Salsburg bara ett halvår efter att hon avslutat sin profesionella karriär som violinist. Hon sjöng då huvudrollen i Luigi Non’os Al gran sole carico d’amore Ingo Metzmacher dirigerade Viens Filharmoniska orkester och Katie Michel som ansvarig för uppsättningen.
Året därpå bjöds hon in igen för att en roll i Wolfang Rihms Dionysos. Därefter har hon regelbundet blivit inbjuden till operahus och festivaler i exempelvis Nederländerna, Tyskland, Finland och Frankrike.
Virpi Räisänen är en efterfrågad konsertsolist och hon har skapat ett nära samarbete med några av de ledande finska dirigenterna såsom Esa-Pekka Salonen, Hannu Lintu, Sakari Oramo and John Storgårds.
Hon gjorde sin konsertdebut i Amsterdam 2010 som solist i kammarorkestern i Holland. Snart följde bokningar från konserthus som Théâtre du Châtelet i Paris, Bunka Kaikan i Tokyo, Musashino i Helsingfors, Helsinki Music Center och Gulbenkian Hall i Lissabon.
Hon har också arbetat som huvudsångerska och med kammarmusikensembler och reciterat i de flesta europeiska länder, USA, Hong Kong och Japan.
Räisänen tog examen med högsta betyg från Utrecht och Amsterdam Konservatorierna med Eugenie Ditewig och Udo Reinemann som lärare. Senare har hon också arbetat med Margreet Honig som sin röst-coach.
Hennes repertoar sträcker sig från renässans till nutida verk. Hon har uruppfört dussintals av verk skrivna för och dedikerade til henne.
2015 uruppförde hon en monolog-operan Lusia av Juha T. Koskinen skriven för just hennes röst. Mezzosopran-solon i Uljas Pulkkis Wayfare Symphony and Kalevi Ahos 16th Symphony är också skrivna och skräddarsydda för Virpi Räisänen.
2012 kom hennes debutalbum The Legacy of Mahler på bolaget ONDINE och 2014 kom albumet Calmo av Luciano Berio med Finska Radions Symfoniorkester. Båda fick ett mycket gott internationellt mottagande. 2015 blev Berio nominerad till The Grapohone Award. 2017 kommer CD:n Trasparente med musik skrivet för Räisänens Violin-Mezzo-projekt där hon spelar violin och sjunger simultant.
Sedan 2012 är Virpi Räisänen konstnärlig ledare för den stora kammarmusikfestivalen Oulunsalo Soi i Finland.
Virpi Räisänen har tilldelats det finska TAITAJA-priset och finska statens konstnärsbidrag.