Sigrid Herrault är dramatiker, utbildad på Dramatiska Institutet. Hon har varit manusförfattare på Operabyrån i samarbete med Vadstena-akademien och tjänstgjorde som dramaturg på Unga på Operan, Kungliga Operan 2014-17, där hon även skrev librettot till Den långa långa resan som nu har Norrbottenpremiär i Piteå.
En av Sigrids intresseområden är människas förhållande till teknik och digitalisering, hon har ett certifikat från Digital Acceleration Master Class, Hyper Island, 2017. Kanske är det därför som hennes nästa libretto handlar om en robot, den perfekta partnern, i föreställningen Kärleksmaskinen som uruppförs 2019 av Piteå Kammaropera? Men hon är högaktuell i Norrbotten även i år, nu i september, med premiären av Den långa långa resan.
Hur kom det sig egentligen att hon skrev texten till Den långa långa resan?
- Det var flyktingkrisen 2015. Jag mindes hur jag själv kom till Sverige 1990 före Sovjets fall med mina föräldrar. Jag tänkte på Ilon Wikland, att hon kom hit som barn under kriget och blev en lyckad konstnär, etablerade sig. Jag ville berätta en historia om flykt och jag valde Ilons historia, då hon är ett exempel på att man kan skaffa sig ett eget liv i ett nytt land. Även om man har haft en svår barndom och upplevt förluster. Jag tror inte barnpubliken tänker på det medvetet. Men det ger ändå en inkluderande känsla, inbillar jag mig, då hon som ritat Karlsson på taket, Ronja Rövardotter med flera, var också ett flyktingbarn.
Har du några särskilda minnen från repetitionerna inför premiären i Stockholm?
- Från repetitionerna inför premiären i Stockholm förra våren minns jag sångaren Sannas Gibbs ihärdiga arbete med rollen, hennes glöd och arbetsglädje. Jag kommer ihåg sångaren Ingrid Tobiassons tolkning av farmor, vi hade spännande samtal om librettoskrivande och karaktärsarbete.
Inför arbetet med att skriva librettot gavs chansen till ett viktigt möte.
- Jag tog kontakt med Ilon Wikland när jag ville skriva librettot. Vi hade några telefonsamtal innan och sen träffade jag och regissören henne i hennes hem.
- Premiären var fantastisk. Sångarna satsade järnet. Ilon var där. Operan är ett verk i sig, den har inte en pretention att vara Ilons biografi. Utan en berättelse som är inspirerad av hennes historia.
Vad vill du att publiken ska få med sig efter att ha sett Den långa långa resan?
- Alla barn har inte varit bokstavligen på flykt eller upplevt krig. Men man kanske har upplevt andra typer av förluster. Och känt sig ensam. Något vi alla människor gör under livets gång. Hur svårt det än kan bli i livet så kan man gå vidare. Skapandet är ett sätt att göra det. Ibland är livet som ett stormigt hav och man är glad att komma i land. Få vila och hämta nya krafter för att gå vidare. Tro på den egna förmågan att skapa sig ett liv oavsett hinder och förluster, det är det bästa publiken skulle kunna ta med sig.