Inställda konserter, framflyttade turnéer och digitala omställningar är bara några saker som det gångna året har burit med sig. Ett år som nog ingen hade kunnat föreställa sig. Norrbottensmusikens prioritet har under hela pandemin varit att låta musiken klinga på ett eller annat sätt. Så här säger länsmusikchef Anna Jirstrand Sandlund, i en intervju med Svensk Scenkonst, om hur vi på Norrbottensmusiken ser på framtiden och hur vi planerar framåt.
Hur planerar ni för en återstart?
Då Norrbottensmusiken likt många av våra systerorganisationer runt om i landet har långa ledtider har 2021 i princip varit färdigplanerat för våra ensembler sedan början av förra året. Det gör att allt det vi under senaste året skulle ha genomfört i form av uruppföranden av beställningsverk, konserter med kontrakterade artister och musiker, skivinspelningar liksom inbokade turnéer har fått planeras om för att genomföras under en ny period 2022 och framåt, alternativt läggas på is eller då det varit möjligt under året spela in för att sända digitalt i bearbetad form.
Som ett mellansteg till dess vi kan spela live igen ser vi att så snart möjlighet ges kunna genomföra konserter i hybridformat, d.v.s. att ta in det antal publik som tillåts och sedan genom vårt nära samarbete med Studio Acusticum i Piteå livestreama konserterna. Det har vi lärt oss under pandemin att vi tack vare de digitala sändningarna i betydande omfattning nått utanför våra vanliga lyssnarkretsar och även fått oväntat stor geografisk spridning. Det är glädjande och något vi tar med oss i den fortsatta planeringen.
Vad gör ni just nu?
Vår ensemble för nutida konstmusik, Norrbotten NEO, har genomfört ett samarbete med kompositions- och dirigentstudenter vid Luleå tekniska universitet. De är i full gång med repetitioner och inspelningar av beställningsverk av bland annat tonsättaren Djuro Zivkovic. Likaså planerar ensemblen att medverka under den digitala festivalen Svensk Musikvår i mars med projektet New Sweden där de uruppför beställningsverk av Karin Rehnqvist, Benjamin Staern, Madeleine Isaksson och Jenny Hettne och får dessutom framföra verket Citadel of Love vilket tonsättaren Djuro Zivkovic blivit tilldelad Järnåkerstipendiet för.
Vår andra ensemble, Norrbotten Big Band, som vanligtvis är beroende av ett antal frilansare från andra delar av Sverige för att kunna spela storband, där har vi nu beställt verk för vårt fasta numerär om 10 musiker. Det kommer därmed bli ett unikt avtryck från just den här tiden och som aldrig hade skapats utan de speciella förutsättningar som pandemin ger oss. De verk vi beställer idag är ju en del av morgondagens musikhistoria. På så sätt blir det som skapas just nu både nyskapande, annorlunda och unikt för sin tid.
Vilka är era största utmaningar i nuläget?
Ett vanligt år har Norrbottensmusiken utöver de fasta musikerna cirka 500 kontraktsanställda musiker. Med dessa resurser sammantaget genomför vi vårt uppdrag vilket är att tillhandahålla professionell scenkonst i framförallt Norrbotten för barn, unga och vuxna. Hur denna viktiga frilansmarknad ser ut när vi återstartar är i dagsläget svårt att helt överblicka. Vilka finns kvar i yrket, hur har man under pandemin kunnat upprätthålla sin yrkeskompetens, vilka har tvingats ge upp sina karriärer?
Den andra stora utmaningen ser vi ligger i publik- och arrangörsleden – hur lång tid kommer det ta för efterfrågan att matcha vårt utbud, d.v.s. när känner sig publik och arrangörer bekväma med en återstart?
En effekt av pandemin som vi redan nu ser är dramatiskt ökade kostnader för resor. Om det blir bestående ställs nya krav på mer mångfald och variation av kulturlivet i landet utanför storstadsregionerna. Här är endast en mycket liten del av kulturen självfinansierad. Det skulle kräva en större omlokalisering av statens ekonomiska resurser, för att fortsätta skapa attraktiva livsmiljöer och ett hållbart och oberoende kulturliv.
Läs mer om Svensk Scenkonst på deras hemsida (öppnas i nytt fönster)