I Sverige har vi en lång och stolt tradition av framstående musiker och fritidsmusicerande orkestrar, inte minst inom blåsmusiken. Att säkra återväxten bland dem som spelar blåsinstrument är viktigt, både för musiklivet i stort och för alla oss som har glädje av musiken.
Därför driver Norrbottensmusiken pilotprojektet Swedish Wind Power i samarbete med Musik i Syd och Blåsarsymfonikerna i Stockholm. Projektet fokuserar särskilt på barn och ungas möjligheter att kunna musicera och vara skapande människor och stöds av Statens Kulturråd och Svenska Postkodstiftelsen. Fokus ligger på ”att göra verkstad” och på allvar nå ut till målgrupperna.
Efter att kulturskolor, högre musikutbildningar och orkestrar i många år sett hur antalet blåsare stadigt sjunkit har flera stora undersökningar för att kartlägga bristerna gjorts över hela landet. Undersökningarna blev startskottet för ett omfattande opinionsarbete och har nu också resulterat i olika projekt för att främja återväxten. Norrbottensmusiken, som sedan decennier dragit sitt strå till stacken för att skapa återväxt bland orkestermusiker genom satsningar på bland annat ungdomsstorbandet AYJO och Norrbottens Ungdomssymfoniker, tar nu ytterligare ett steg för att främja blåsmusikens återväxt. Projektledare är Staffan Eriksson.
– Jag jobbar nära vår kulturskolesamordnare Anna-Karin Hagström och inte minst tillsammans med länets kulturskolor. Tanken är att vi ska starta projekt som stimulerar tillväxten och ökar intresset för blås.
Några projekt har redan dragits igång, bland annat i Töre i Kalix kommun. Där har det aldrig förekommit någon blåsundervisning tidigare och tanken är därför att resultatet av arbetet blir lätt att utvärdera.
– Våra musiklärare i regionen har egentligen testat allting redan, ingenting är nytt. Svårigheten med återväxten av blåsmusiker, ja egentligen orkestermusiker i stort, är välkänt sedan många år tillbaka, men nu har det gått så långt att vi verkligen måste ta denna fråga på allvar, säger Staffan Eriksson.
– Nu testar vi att få in nya moment, inte som en engångshändelse, utan med kontinuitet och upprepning. Det handlar bland annat om att låta barn och unga få prova att spela olika blåsinstrument, låta dem träffa professionella musiker och framför allt att göra musiken synlig på många olika sätt.
Intresset från Kulturskolorna är stort, enligt Staffan Eriksson.
– Tillsammans tittar vi på sammanhangen man samlar eleverna kring och hur vi ska få barnen och de unga engagerade. Musik i ögonhöjd är bra, att barn och unga inspirerar varandra, att inte vissa instrument blir något exklusivt för några få, utan att de förekommer i vardagen. Det är några av utgångspunkterna i vårt arbete med projektet, säger Staffan Eriksson.